Kärnkraft – Ja tack?

ANRIKAT URAN - DEL AV VÅRT ARV

1280px-Ågestaverket_1966

Med våra tio aktiva kärnkraftsreaktorer är Sverige världens kärnkrafttätaste land. Inget annat land i världen har mer än en reaktor på en miljon invånare. Kärnkraften har gått en brokig väg och dess framtid är trots en 70 år gammal historia ännu osäker.

 

Text och foto: Douglas Ädel

 

Symbol Stycke ny

I augusti 1945 detonerade atombomberna över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Samtidigt som atombomberna satte punkt för andra världskriget så skulle det komma att bli startskottet för något annat. Hela världen såg potentialen hos den nya tekniken, både för dess militära och civila användningsområden och redan i november 1945 upprättades den svenska statliga Atomkommittén som skulle komma att planera den svenska atomforskningen. På Atomkommitténs initiativ kom det statliga företaget AB Atomenergi att bildas 1947 med syftet att forska kring och utveckla den svenska kärnkraften.

 Den 13:e juli 1954 klockan 18:59 gick Sveriges första kärnkraftsreaktor “R1” kritisk, vilket betyder att reaktorns kärnklyvning blev självgående och var helt igång. R1 låg begravd 25 meter under jord vid Kungliga Tekniska Högskolans campus i Stockholm och där bedrevs mycket av den forskning som låg till grund för den omfattande kärnverksamhet vi har i Sverige idag. De kommande 10 åren skulle en handfull forskningsreaktorer komma att tas i drift, men det var inte förrän 1964 som Sveriges första kommersiella kärnkraftverk togs i drift. Detta var Ågestaverket som med sin enda reaktor “R3”, beläget i Huddinge kommun söder om Stockholm, främst producerade fjärrvärme till stadsdelen Farsta, och verket kallades därför ofta för “Ågesta atomkraftvärmeverk”.

Under denna tid fanns det så gott som inga negativa åsikter kring atomkraften. Det förekom knappt några som helst politiska stridigheter gällande kärnkraftens vara eller icke vara, det fanns ett stort folkligt stöd för den nya energikällan och till och med miljörörelsen såg utbyggnad av kärnkraft som något positivt. Det var inte förrän i början på 70-talet som debatten började komma igång, och då med den dåvarande centerpartiledaren Thorbjörn Fälldin i spetsen.

R1_KTH

Reaktor R1. Arkivbild: Wikimedia Commons

Reaktorn i Ågesta. Arkivbild: Wikimedia Commons

Riskerna med kärnkraft och hur det radioaktiva avfallet skulle förvaras blev de stora frågorna, debatten blev till och med så livad att kärnkraften skulle bli en av de stora frågorna inför 1976 års riksdagsval. 1972, samtidigt som kärnkraftsdebatten började ta fart, togs Oskarshamns kärnkraftverk i kommersiell drift med Sveriges andra kommersiella reaktor. Bara fem år senare skulle även Ringhals och Barsebäck ha reaktorer i drift och expansionen fortsatte ända fram till 1985 då hela 12 reaktorer var i drift, vilket gjorde Sverige till världens reaktortätaste land per capita.

Kärnkraftsfrågan aktualiserades 1979 i och med Harrisburgolyckan, ett reaktorhaveri vid ett amerikanskt kärnkraftverk. Olyckan skulle leda till en nationell folkomröstning 1980 med tre alternativ som alla innebar avveckling av kärnkraften, men i olika takt. Resultatet blev oklart då inget alternativ fick egen majoritet, med 39.1 procent vann alternativ två med endast 0.4 procentenheter mer än alternativ tre. I linje med alternativ två beslutade regeringen att kärnkraften på sikt skulle avvecklas och inga reaktorer som inte redan var planerade skulle byggas. Detta beslut förankrades efter Tjernobylkatastrofen 1986 och planen var att den svenska kärnkraften skulle vara helt avvecklad till 2010, ett årtal som baserades på reaktorernas förväntade livslängd.

I linje med avvecklingsplanen, men till stor del på grund av påtryckningar från Danmark, togs kärnkraftverket Barsebäcks två reaktorer ur drift 1999 respektive 2005 och antalet aktiva reaktorer i Sverige gick då ned till dagens tio stycken. Danmarks påtryckningar grundade sig i kärnkraftverkets geografiska närhet till Köpenhamn, vid en reaktorolycka hade den danska huvudstaden legat i farozonen. Den planerade avvecklingen har skjutits upp med tiden då man märkt att reaktorernas livslängd var längre än den förväntade, och 2010 beslutade regeringen att nya reaktorer fick byggas, men endast för att ersätta redan befintliga.

IMG_0555_Klar

Reaktorhallen R1 i modern tid, samtidigt som ett vernissage.

IMG_0550_klar

R1 idag. Rutnätet i taket och på väggarna är rester från saneringen av hallen.

R1_hösten_2010_klar

Reaktorhallen idag där sveriges första reaktor stod. Arkivbild: Wikimedia Commons

Idag står kärnkraften för ungefär 40 procent av sveriges totala elproduktion, vi är världens 10:e största producent och konsument av kärnenergi. Kärnkraften i Sverige har en bärande funktion och anses av många vara ett nödvändigt ont men dess framtid är osäker. Reaktor R1 har varit stängd sedan 1970 och den gamla reaktorhallen används till bland annat kulturprojekt och Ågestaverket som stängdes 1974 används idag för övningar av Stockholms brandförsvar. Kanske är dessa reliker en fingervisning på åt vilket håll kärnkraften är på väg i Sverige, men ingen vet säkert hur länge till kärnkraften kommer vara en del av vårt samhälle.  kontextruta

Comments are closed