Varifrån kommer uttrycket?

VARIFRÅN KOMMER UTTRYCKET?

 bla-header_red

 

När det kommer till kritan så är vi lika goda kålsupare. Vi har hört de gamla talesätten, men varifrån kommer de egentligen? Kontext har tagit reda på historien bakom åtta mer eller mindre vanliga uttryck.

 

Text: Marielle Theander Olsson

Gå bärsärkagång
Att gå bärsärkagång betyder att förstöra allt i sin väg. En bärsärk var en våldsam krigare från den nordiska vikingatiden som slogs i ett blint raseri och vrålade som ett vilddjur. Ordet tros komma från isländska ”ber” som betyder björn och ”serkr” som betyder skjorta, och betyder alltså ”man klädd i björnskinn”. Uttrycket ”go berserk” har också lånats in i engelskan.

Ha många järn i elden
Klyschan som säkert finns på ett och annat CV är egentligen en kort form av ett talesätt från 1400-talet. Då sa man ”Den som har många järn i elden, han bränner somliga av dem”. Det var alltså inte positivt att göra många saker samtidigt, utan snarare tvärtom. Uttrycket har med smedens arbete att göra och kommer från den tid då det fanns en smed i varje by.

barsark-red2

Till höger avbildas en bärsärk i en bronsplåt som hittats på Öland. Arkivbild: Wikimedia Commons

 

 

Symbol Stycke ny

Björntjänst

Arkivbild: Wikimedia Commons/Dbenzhuser

Göra någon en björntjänst
En björntjänst är en tjänst som gör mer skada än nytta. Uttrycket kommer från den franska fabeln ”Björnen och trädgårdsmästaren” som La Fontaine skrev på 1600-talet. I fabeln slår en björn ihjäl en fluga på sin sovande väns ansikte med en sten, vilket leder till att mannen dör. Enligt Bolagsverket finns det 37 firmor med björntjänst i namnet. Vågar man anlita dem?

Vara lika goda kålsupare
Det sägs att uttrycket myntades 1599 av Hertig Karl (senare kung Karl IX) då han sa: ”Lika bröder borde också vara lika kålsupare”. Uttrycket betyder att vara av samma sort på ett negativt sätt. ”Supa” har inget med alkohol att göra, utan hade förr betydelsen att sörpla i sig soppa. Så en lika god kålsupare sörplar alltså kålsoppa likadant som någon annan.

 

Symbol Stycke ny

Ingen ko på isen
Uttrycket betyder ”ingen fara” och är från början ett talesätt: ”Det är ingen ko på isen så länge rumpan är på land”. Förr släppte man ofta ut korna på vinterbete och då gick de ibland ut på frusna vattendrag och halkade eller trampade igenom isen. Talesättet kan tolkas som att man inte behöver oroa sig så länge kon har fast mark under bakklövarna och kan rädda sig själv om isen brister.

 

När det kommer till kritan
Betyder ”när det verkligen gäller”. Under 1600- och 1700-talen hade krögare på värdshus ofta en svart tavla på väggen och skrev upp hur mycket gästerna var skyldiga med en vit krita. Gästerna åt och drack och när det var dags att betala kom det till kritan, det var dags att räkna ut notan och avsluta affärerna. Seden är också ursprunget till ”ta på krita”, att ta något på kredit.

 

ko-paisen

Symbol Stycke ny

Lokomotivet_Prins_August-orebrostadsarkiv

Ånglokomotivet "Prins August". Arkivbild: Örebro stadsarkiv / Erik Arlebo

Dummare än tåget
Ett uttryck som betyder att någon inte har den skarpaste hjärnan. Uttrycket kopplas ihop med Oscar I:s yngsta barn, Prins August (1831-1873) som ansågs vara ganska obegåvad. Prinsen hade fått ge namn åt det svenska ångloket ”Prins August” och på den tiden fick man inte prata illa om en kunglighet, så därför började man säga ”dummare än tåget” istället.

Få korgen
Att få korgen betyder att få nej på sitt frieri. Uttrycket sägs komma från en gammal sed där en kvinna satte ut en korg så att friaren skulle hissas upp till henne. Om kvinnan inte tyckte om frieriet så kunde hon istället sätta ut en korg med lös botten och då föll friaren igenom och blev till allmänt åtlöje. Senare blev det en sed att överlämna en korg för att avvisa ett frieri, istället för att säga nej rakt ut.

Comments are closed