Unga släktforskare

SÖKANDET EFTER VÅRT URSPRUNG

Sara igenbredd900x400

Släktforskning blir hetare och hetare. Och släktforskare blir bara yngre och yngre. Sara Dyrinder har släktforskat sen hon var 19 år och nu, elva år senare, har hennes sökande ändå bara börjat.

 

Text och foto: Emma Nilsson

Symbol Stycke ny

1896. Det är julafton. Middagen står på bordet och ljusen på bordet är tända. De är de enda ljuskällorna i rummet. Karl Julius kryper upp mot bordet. Han är två år. Kanske till och med ett år. Han blåser ut ljusen. Hans pappa, John, ryter till.

– Jag tillåter inte barnsligheter på julafton. Om du vill ha det mörkt, så ska du få det mörkt.

Karl Julius blir inlåst i källaren en stund.

Symbol Stycke ny

2015. Det prasslar under bordet. Sara Dyrinder tar fram en stor papperskasse från Vero Moda, som ser bottenlös ut. Hon pustar och kisar med ögonen.

– Jag tog med mig lite grejor hemifrån.

Hon har redan ställt fram den svarta laptopen på bordet och jag undrar om våra kaffekoppar kommer att få plats efter tömningen av papperskassen. Handen försvinner tillbaka ner i påsen och hon tar snabbt fram en tjock pärm. En svart, tjock pärm med gul rygg. Hon öppnar den snabbt.

– Detta är memoarer som min farfars morbror, Karl Julius, skrivit.

Sara Dyrinder har släktforskat sedan hon var 19. Hon beskriver sig själv som periodare. Hon berättar att hon tar pauser, ibland korta och ibland årslånga. Det var hennes kompis från Stockholm som fick henne att börja med släktforskningen.

– Ja, hon kunde ju släktforska så då borde väl jag också kunna göra det, tänkte jag. Jag har också alltid varit intresserad av varför jag hamnade just här i Göteborg. Min pappas släkt har sitt ursprung i Skåne och min mammas släkt kommer från Ingermanland. Det är intressant att se resan fram till mig, säger hon.

Men 2004 fanns inte samma hjälpmedel som finns idag. Allt material fanns på ett antal regionala arkiv. Då var Sara tvungen att åka till landsarkiven i Skåne och Riksarkivet i Uppsala om hon ville gå vidare i sin forskning.

– Det blev ju väldigt dyrt! Det tog också väldigt lång tid att sitta och bläddra i kyrkböcker, som är väldigt långa och svåra att läsa i början.

Sara med datorerred1

Sara håller i en släktforskningskurs i Mölndal.

Kyrkböckerna är fortfarande en viktig del av släktforskningen. Här finns information om födsel, boendeort, vigsel och död och de går ofta väldigt långt bak i tiden. Sara berättar att det är bra att tänka på att det finns en 70-årssekretess i kyrkböckerna, som gör att allt efter 1945 inte går att läsa. Det är även viktigt med förstahandskällor, så att ingenting blir fel.

Symbol Stycke ny

1897. Karl Julius och hans äldre bror Herman sprider ut avhuggna grankvistar på golvet i ladan. Deras pappas kista står på två sågbockar lite längre in. Karl Julius är fyra år. Imorgon ska hans pappa begravas.

Symbol Stycke ny

Men varför är det så intressant att få veta vart man kommer ifrån? Britas Benjamin Eriksson, doktorand i idé- och lärdomshistoria, tror att det handlar om identitet. Han berättar att släktforskningen ofta börjar med att man har något att bevisa.

– Det kan antingen vara att bevisa att man är släkt med någon kändis, att man är svensk, att man är vallon, att man inte är svensk, att man är blåblodig.

Släktforskning som fenomen går långt tillbaka i tiden. Förr var det bara adelsfamiljer som släktforskade, ofta för att kunna bevisa vem som hade finast arv. Gamla kungar släktforskade ofta också, då var det för att bevisa att de var släkt med andra kungar eller till och med gudar.

– Ja, kungar släktforskade och kom fram till att de var släkt med Oden eller sagogudar. Det finns till och med de som forskade sig fram till att de var släkt med Adam, säger Benjamin.

Benjamin_klar

Britas Benjamin Eriksson.

Under 1950-talet förvandlades och exploderade släktforskningen till en folkrörelse. Fler och fler vanliga människor började släktforska. Det fanns dock olika syften med forskningen. Nationalism, liberalism, nazism och socialdemokrati var olika värden som var centrala och som krockade med varandra.

– Det var främst rasforskningen som först grundade sig i släktforskning. Rasforskare ville att folket skulle börja släktforska för att främja rasforskningen och nationalismen. Det kom motståndsröster mot detta som bevisade att man kunde använda släktforskningen till annat, speciellt efter andra världskriget. Det blev mer klart att man går från en identitet, till en annan. Jag har en samisk släkting långt bak i släkten men det betyder inte att jag känner mig som en same.

Symbol Stycke ny

1897. Efter begravningen åkte Karl Julius med gårdens två gråspräckliga konstantskimlar. De travade snabbt över den steniga vägen hem. Han hade aldrig tidigare känt en sådan fart. Han var lycklig. Men nu var hans mamma ensam med en hel gård. Vad skulle hända nu?

Symbol Stycke ny

Sara Dyrinder håller i en släktforskningskurs i Mölndal. Här hjälper alla medverkande varandra för att komma vidare i sin forskning. Och just idag är det sista kursdagen för terminen. Sara sitter med två datorskärmar framför sig. Bredvid sig har hon ett fotoalbum med blodröd pärm. Det är hennes morfars fasters fotoalbum.

– Hon gillade att vara med på bild, säger Sara och skrattar.

Det är sant. Hon är med på nästan alla bilder. På baksidan av vissa kort har hon skrivit något på finska.

– Victor! Kan du hjälpa mig? Jag förstår inte vad det står på kortet.

Victor Aitman kommer lunkandes fram till Sara. Han är ledare på kursen tillsammans med Sara och han kan finska. Hans gråsprängda hår ligger mjukt mot huvudet och han håller bilden med båda händerna. Fastän bilden är lika stor som en prislapp från ett par jeans. Han funderar en stund.

– Jag tror att det står att hon fyller 62 om tre månader och sen skriver hon ”och jo, jag vet att jag är gammal”, säger han.

– Hon är ju för rolig, säger Sara och skrattar.

Sara berättar att det kan vara svårt med språket, speciellt när hon släktforskar på sin mammas sida.

– Allt från Ingermanland är antingen på finska, ryska eller på estniska. Visst, jag har lärt mig vissa ord men ibland kan det bli väldigt svårt. Som nu har jag försökt få tag på ett arkiv i St. Petersburg. Jag skickade ett mail på engelska och fick svaret att jag var tvungen att skriva om mailet, på ryska. Jag använde Google translate, men jag har inte fått något svar än, säger hon.

Saras morfars faster.

Saras morfars faster.

TEXT

"Jag fyller snart 62. Jo, jag vet att jag är gammal"

Fotoalbumny

Ett fotoalbum från förr.

Sara berättar att hon inte alls var historieintresserad som ung. Åtminstone inte av allmän historia om kungar, krig och Hitler. Hon blev intresserad av sin egen historia. Det blir mer nära berättar hon. Det är det som är roligast med släktforskningen också. Att få veta saker om sitt ursprung. Att man fastnar och hela tiden vill veta mer, fortsätter hon.

Sara berättar att man aldrig blir klar med sin släktforskning.

– Nej, man blir ju inte det. Det finns inget stopp. Jag har över 180 sidor med namn på släktingar på min pappas sida, och jag är långt ifrån klar än.

Vad ska man börja med när man vill börja släktforska då? Jo, det viktigaste att göra till en början är att prata med sina nu levande släktingar. De kanske har ett gammalt fotoalbum eller dammiga vykort som ligger på vinden. Eller så kanske de bär på muntliga berättelser.

– Det viktigaste är att man får något att börja med, något att komma vidare med. Kasta aldrig gamla bilder! Man kan alltid lista ut vilka människorna på bilderna är. Jag har till och med haft en bild på en människa där en tavla av en annan människa hängde i bakgrunden. Och jag lyckades hitta vem det var på tavlan. Ibland måste man ta sidospår, säger hon.

Symbol Stycke ny

1898. Ikväll fick han en bit rågbröd till kvällsmat, som hans mamma doppat i vatten och strött lite salt på. Hans mamma hade ibland gått till fattighuset och frågat om hjälp. En gång fick hon tio kronor. Hans syskon lämnade gården, en efter en.

Karl Julius och hans syster Emma var fem år när de blev sålda på fattigauktion för lägsta budet, till en man som kallades Krecka-Pellen.

Symbol Stycke ny

 

 

Pssst... Bladen tipsar om hur du börjar med släktforskningen

Get Adobe Flash player

Britas Benjamin Eriksson berättar att vi fortfarande idag använder handböcker inom släktforskning som skrevs på 1930-talet. De håller sig aktuella på grund av att det i princip är likadant att släktforska då som nu, det handlar om att gå till och söka i arkiven. Kyrkböckerna har digitaliserats och scannats in i datorer men det är fortfarande kyrkböcker. Det underlättar dock att det finns hjälpmedel på nätet.

Han tror att släktforskningen kommer att fortsätta växa. Han berättar att släktforskningsföreningarna blir fler och fler och att det nu också finns ett nytt sätt att släktforska på. Det stavas DNA. DNA-forskningen växer snabbt och man skulle kunna hitta släktingar som levde 200 000 år bakåt i tiden om man har tur. Britas Benjamin Eriksson tror att detta delvis kan förändra släktforskningen, men inte helt.

– Man måste fortfarande gå till landsarkivet, vare sig man vill det eller inte. För att DNA-bankerna ska fungera som de ska så måste man ha läst kyrkböckerna, säger han och skrattar.

Fler och fler yngre börjar också med släktforskning. Benjamin tror att det kan bero på just identitetsskapande. Genom att se vart man kommer ifrån så skapar man sig en egen identitet. Han tror också att historia blir mer och mer intressant för ungdomar, och även för andra åldersgrupper.

– Det finns så många olika historietidningar nuförtiden. Samt alla nya tv-program som handlar om ursprung och om att hitta sina rötter.

I sommar ska Sara Dyrinder till dåvarande Ingermanland, nuvarande Estland/Ryssland, för att gå på ett släktkalas. Hon hoppas på att få veta mer om sina släktingar, för att fortsätta sökandet efter sitt ursprung. 

 

"Man måste fortfarande gå till landsarkivet, vare sig man vill det eller inte."

 

Symbol Stycke ny

1899. Efter bara några dagar hos Krecka-Pellen kom Emma med ett förslag till Karl Julius.

– Kan vi inte gå hem till mamma?

Det var fyra kilometer hem till deras mamma. Det var söndag. De tog varandras händer och de började gå.  kontextruta

Comments are closed